idag har varit en lång dag på jobbet och jag är trött i huvet. Jag har precis suttit och försökt skriva en uppgift till min utbildning, men det går väldigt trögt. Igår var jag på hälsoundersökning med jobbet. Jag var överviktig (2 kg) och i riskgrupp A. Det låter inget vidare... Sjuksköterskan var inpomerad av att jag lyckas gå utbildning, ha små barn, heltidsjobb och renovera hus. Hon förstod om jag hade en förhög stress i hemmet. Och då har hon inte en anning om att jag har en man som inte bara "låter bli att hjälpa till" utan även har en kronisk sjukdom som gör det svårt för honom att fungera som andra bitvis. Efter utbildningen får jag försöka ta det lungt och äta bra och motionera mer. jag har lovat mig själv att 1 juni ska jag försöka trappa ner på medicineringen. det känns ändå bra att det är någon som tycker att jag är duktig som kan hålla alla bollar i luften...